Regeringen tillsätter en utredning för att ta reda på om det förekommer bidragsfusk bland arbetsgivare. Det gäller till exempel de som får stöd för att anställa långtidsarbetslösa och funktionshindrade.

– Det finns alltid risker när vi hanterar stora summor pengar. Vi tar ett samlat grepp och ser hur kontrollen kan göras bättre. Det är ett led i ett ständigt förbättringsarbete, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.

Anställningsstöden kostade 18,5 miljarder i fjol. Bidragen till fas 3-anordnare kostade ytterligare 1,5 miljarder. Sedan tillkommer någon miljard till så kallade kompletterande aktörer – jobbcoacher och etableringslotsar som anlitas av Arbetsförmedlingen.

A-kassan kostade mindre – knappt 14 miljarder 2012, men hittills har regeringen lagt all energi på bidragsfusk bland arbetslösa.

Fackets insyn förbättras inte. Facket får inte veta vem Arbetsförmedlingen vill ge ett jobb med bidrag. Arbetsförmedlingen skickar över ett papper med personens födelsedatum. Det är allt.

– Det är sekretessregler som har prövats i domstol. Det är inget som jag beslutar om, förklarar Hillevi Engström.

Men hur ska facket kunna kontrollera utan att veta vem beslutet gäller?

– Facket vet oftast hur det ser ut på den egna arbetsplatsen. Jag har själv facklig erfarenhet. Som facklig företrädare tar man ansvar för dem som finns på arbetsplatsen, säger Hillevi Engström och fortsätter:

– Om någon har funktionshinder eller nedsatt arbetsförmåga ska det vara en sak mellan individen och arbetsgivaren. Det är väldigt känsliga uppgifter.

– Sedan tycker jag att facket och den enskilde har en viktig roll att slå larm eller uppmärksamma myndigheter när det finns problem eller misstankar om oegentligheter.

Många i facket tycker att Arbetsförmedlingen har noll koll på om anställningsstöden missbrukas. Uppföljningen fungerar inte. Hillevi Engström håller inte med:

– Ta lönebidragen till exempel. Där har Arbetsförmedlingen ganska bra kontroll ute hos arbetsgivarna. Man har kontakt både med den enskilde och arbetsgivaren varje år. Målet är att förhandla ner stödet i takt med att individen kommer in i jobbet och ökar sin arbetsförmåga.

Det är Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), som ska utreda om det om det förekommer fusk med de olika anställningsstöden, bidragen till fas 3-anordnare och pengarna till kompletterande aktörer. Hon ska vara klar den 31 mars nästa år.

Arbetsförmedlingen har ansvaret för att kontrollera att pengarna används rätt.

– Om vi tittar till exempel på sysselsättningsfasen så vet vi att det har förekommit problem med övernyttjande eller dålig arbetssituation. Där har Arbetsförmedlingen stängt av ungefär 300 företag. De får inte längre leverera tjänster. Arbetsförmedlingen har avtal med ungefär 650 kompletterande aktörer. Det kan finnas en och annan som inte fullföljer sitt avtal. Det är viktigt att man har koll på det.

21 procent de inskrivna i fas 3 har ingen plats – en ökning från 16 procent på ett år. Samtidigt är det små fas 3-anordnare som har blivit avstängda.

Är det för att det är så svårt att få fram platser som stora anordnare inte blir avstängda?

– Nej. En plats ska vara meningsfull och ge kvalitet, annars ska vi inte ha med leverantören att göra. Det är bättre att man inte har någon plats alls än en dålig plats. Jag har sagt många gånger förr att de som känner att de inte har en bra plats ska vända sig till Arbetsförmedlingen och säga att det inte funkar.